Det är sorgligt när man tänker på hur få personer som verkligen menar de orden, som stod som rubrik...

Ena stunden "finns alla där för dig", men när det verkligen gäller och du verkligen behöver stöd mer än någonsin är det förvånansvärt många som backar undan och förvånansvärt få, som verkligen visar att de menar det de sagt.

De gånger jag mått som sämst i mitt liv, då saker hänt som jag haft svårt att klara mig ur på egen hand är det många som tydligen "fanns där" som försvinner och kvar har oftast inte de närmaste varit, utan personer som jag faktiskt inte haft bäst kontakt med... Vad tyder det på?

Många kommer tillbaka efteråt och säger nåt i stil med: " jag trodde inte du mådde sååå dåligt", " jag fatta aldrig att det var såå allvarligt." Öppna ögonen då!

Det har gått bra att skicka sms om att man "saknar" och att man "finns där". Men det är få som verkligen visar det. Det är så lätt att säga vad jag måste göra, utan en tanke på hur svårt det är.

Konstigt att jag fortfarande efter så lång tid, fortfarande känner en så stor osäkerhet när det kommer till vem jag kan vända mig till, vem jag kan lita på, vem jag kan prata ut hos, vem som finns där och vem som inte gör det...

Just Nu under den här perioden, och med tanke på vad som hänt senaste tiden, vill jag iallafall ge ALLT mitt Tack, till Maria, Lovisa och mina bröder... Om det inte vore för Ert enorma stöd under de här veckorna vet jag inte vart jag hade tagit vägen...

Därmed menar jag absolut inte att Alla Ni andra som inte nämnts har struntat i mig eller inte funnits där, men dessa personer har visat mig mer än någon annan att de verkligen har funnits här! Ni andra vet själva vad ni gjort och inte gjort...
Men jag vill ändå lyfta fram dem som fått mig att orka senaste tiden... Som inte gett sig när jag sagt att jag inte vill prata utan ringt igen och igen och igen...
Som bokstavligt talat dragit mig ut ur lägenheten och tvingat mig att "hitta på saker" trots mina motsträviga svar...
Hållt mig sällskap varenda helg, trots att ni kanske hellre velat gå ut och festa och ha roligt än att deppa ikapp med mig...
En person, vars tårar gjorde mig så berörd när hon sa att hon saknat mig att jag verkligen kände att hon mena det... Det var inte bara som hon sa, eller skrivit i ett mail eller sms, utan hon hade verkligen saknat mig... Och det är en av de få gånger jag känt att nån verkligen mena det de sa... (Och jag har saknat dig oxå gumman, och är så glad att ha dig som vän).

Det är så enkelt att säga en sak, men mycket svårare att verkligen visa det. Jag har lämnat en person som sa sig finnas där för mig i vått och torrt, som sa sig älska mig och som lovade att stå vid min sida no matter what... En person som inte höll dessa ord över huvud taget. Som svek gång på gång...

Jag vill inte ha såna personer i mitt liv längre! Så om Du inte har tid, ork, eller lust, och om du inte kan hålla det du säger... hör Inte av dig till mig mer...

Känner att jag funnits där för mina nära och kära, alltid, för att jag bryr mig om dem jag har i min närhet, Jag bryr mig om min pojkvän, mina vänner och min familj, och de som känner att de inte kan göra detsamma för mig orkar jag inte lägga min energi på längre...