Nu har jag kommit hem efter en underbar dag med vargarna på Kolmården... Det var verkligen en jättehärlig och minnesvärd upplevelse att få vara med dessa mytomspunna vackra djur. Direkt när vi kom in i hägnet fick jag till och med pussar av en av vargarna och hela flocken kom emot oss och ville bli kliade och var nyfikna och ville hälsa.

Trots att dessa vargar ändå är "tama" och väldigt tillgivna och keliga hyser man ändå väldigt stor respekt för dem och man glömmer ändå inte att det är ett vilt djur man har att göra med... De är så härliga och mysiga och samtidigt så respektingivande, fascinerande, vackra och spännande.

Otroligt rolig upplevelse att möta vargen på så nära håll och till och med klappa dem och bli pussad av dem. Kände vemod när tiden började lida mot sitt slut och vi var tvungna att gå därifrån, ville så gärna vara kvar hos dem...

Det var väldigt uppskattat av mamma, som ringde efteråt och sa att hon vill göra om det här igen. Hon älskar verkligen vargar så det var jättekul att ge henne det här... Och det kommer med all säkerhet göras om :)

En av vargarna är framme och hälsar på mamma







Det blev lite kalabalik när katten Bernt började gå omkring utanför hägnet. Vargarna sprang fram och var jättenyfikna, medan vi andra var jättnervösa för att katten skulle försöka ta sig in (det hade hänt en gång förut berättade guiderna. Då hade de räddat en katt ner från ett träd i hägnet som den lyckats klättra upp i och alla vargar stod i en ring nedanför) Tillslut tillkallade de personal som fick komma och hämta katten därifrån och vi alla drog en lättnadens suck...







Vargen ylar bland annat när den vill tillkalla sin flock. Guiderna började yla för att visa och alla vargar kom springande till dem direkt och flera vargar började yla med dem. Något som gjorde väldigt ont i hjärtat var när den varg som stod lägst i rang blev påhoppad av först ledaren sedan även resten av flocken, för att han försökte yla med, men inte fick... Det finns en tydlig hierarki i vargflocken och det märktes väl i den här situationen när alla gav sig på honom och trots att han sprang iväg med svansen mellan benen, la sig ner och på alla sätt bad om nåd och visade sig underlägsen fortsatte de att morra och bita efter honom :( Det var samma varg som var framme och hälsade på mamma och även då blev han efter en stund tillrättavisad av de andra som föste bort honom därifrån.