Sjuk...
Blev så omhändertagen igår av Jonas när jag kom hem... Han hade köpt med sig nässpray, halstabletter, glass, mat och hostmedicin till mig, och insisterade på att ta hand om allting här hemma så jag kunde ligga o vila i soffan... Frågade under hela kvällen vad jag ville ha, om han kunde göra nåt och sprang mellan köket och vardagsrummet där jag låg, hela tiden...
"Vill du ha te gumman?"
"mmm"
Kommer med te... sen frågar;
"vill du ha saft?"
"Jaaa"
Springer till köket igen, och kommer tillbaks och frågar;
"Vill du ha hostmedicin?"
"Jaaa tack..."
Springer och fixar det och kommer tillbaka igen och säger;
"Jag tog med glass, vill du ha det?"
"mmm" säger jag och snörvlar...
Sedan kramar han om min hand varje gång jag får en hostattack, frågar om jag vill ha massage på ryggen eller om han ska massera mina fötter eftersom jag klagar på att jag har ont i dem..
Låg vaken hela kvällen och såg på film med mig trots att han va jättetrött...
Skönt att ha någon som är så omtänksam och pysslar om en så mycket som han gör... Kände mig väldigt glad att ha honom hos mig och att han tillåter mig va så gnällig och tycka såå synd om mig själv som jag alltid gör när jag är sjuk...
I'm broken inside
...
Lately I've been trying not to fall apart...
Happy Valentine's Day to me
Igår på Alla Hjärtans Dag blev jag bjuden på middag, på restaurang Indra... Supermysigt=)
En jättekul överraskning, blev otroligt glad!
Tack Jonas<3
Izzy's back
Izadora är tillbaks hemma hos matte=)
Sitter o tittar på när jag uppdaterar min blogg;
Ystad!
Åh, torsdags och fredags vilka underbara och roliga dagar=) Bästa på länge!
I torsdags åkte jag till Ystad för att medverka i Wallander=) Hann inte va nervös för själva inspelningen eftersom jag va tillräckligt nervös över att ÅKA TÅG ensam... Med byten o grejer, men det gick faktiskt bra...
Haha, hann göra bort mig efter en timme på tåget på väg ner till Malmö. Skulle till matvagnen och köpa en kaffe och för att gå från en vagn till en annan va man tvungen att gå genom en glasdörr som man skulle trycka på en knapp för att den skulle öppnas... Går fram mot dörren och står o trycker på knappen, utan att dörren går upp, tillslut börjar jag typ slå på knappen lite lätt med knytnäven och ser mot allt folk som blänger på mig och undrar varför ingen kan hjälpa mig istället för att sitta o glo, tills jag upptäcker att glasdörren varit öppen hela tiden och jag står i ett gapande hål där det bara är att gå igenom. pinsamt!!
Kom fram tillslut till Ystad får skjuts upp till inspelningsplatsen och får vänta en timme innan de börjar filma. Haha, det va skitkul iafall alltihop!
Blev klara tidigare än vi trodde så jag fick skjuts ner till stationen och upptäcker att jag är där typ fyra timmar för tidigt.... Ringer Niklas som säger att han och några från filmteamet ska käka på en restaurang i Ystad så jag går dit och äter middag med självaste Kurt Wallander (Christer Henriksson som han heter egentligen) Rafael Edholm och några grabbar från filmteamet. Jag o killarna drog sen vidare till en bar och drack öl. Haha innan jag skulle beställa sa de att jag skulle beställa en öl som hette snyggast, tog det som en komplimang innan jag vände mig mot baren och såg att ölen faktiskt hette snygg, snyggare och snyggast;)
Sen var det dags för mig att åka hem...
Nattåget hem var ingen höjdare... Kändes vääldigt ensamt med tanke på att ALLA passagerare sov utom jag... Tog för övrigt ca sex timmar innan jag va framme i Norrköping, och med tanke på att jag inte sov på hela vägen va det rätt långtråkigt.. Vågade inte tända nån lampa och läsa eller nåt heller, eftersom alla sov som sagt, ville inte väcka nån...
Dan efter, alltså på fredagen kom killarna som jag varit med dagen innan upp till mig i Norrköping.. Satt o förfesta hemma hos mig, Sofie kom sen oxå, sen åkte vi allihop till Otten...
Tog sen taxi hem efter att Otten stängt och efterfestade en stund här, sen va det bara att bädda iordning till allihop (att vi fick plats;) och sen hopp i säng efter en väldigt trevlig kväll... Haha de fick stå ut med mitt tjat hela kvällen om att de faktiskt befann sig i Sveriges FEMTE största stad (vilket inte ens stämde fick jag reda på sen, haha, men men).
Blev mobbad för min Rosa mysdress dagen efter då man hörde alla stämma in i signaturmelodin till Rosa Pantern när jag visade mig i den... Haha fick höra kommentarer överhuvudtaget att typ allt är rosa överallt hemma hos mig. I think Pink helt enkelt;)
De åkte sen vid ett tiden. Blev tillfrågad om jag ville hänga med till Ystad igen (hade Jättegärna gjort det om jag haft råd). Men tyvärr blev det att stanna kvar i Norrköping istället=(
Usch, tillbaks till vardagen snart igen. har haft så kul senaste dagarna som sagt. Vill åka bort oftare, om man hade haft mer pengar hade jag rest iväg från den här stan så ofta jag kunde!!
Jag håller på o göra mig iordning inför resan;
Va tvungen o ta kort när tåget stannade i Nässjö, där det va Massa Snö! Första snön jag ser för i år;)
Rosa Bandet
Orättvist?
Nu ska jag va lite allvarlig… Kollade på ett youtubeklipp med magnus betnér när han pratar om jämställdhet och han har så j*vla rätt….
Förutom det här med att kvinnor och män FORTFARANDE har olika löner, vilket är så fucking konstigt med tanke på hur pass mycket vi pratar om jämställdhet i det här samhället, så är det en annan sak som också lever kvar, men som inte borde det om vi nu är så ”jämställda” som vi tycker att vi är i Sverige.
Det handlar om hur mycket man får höra att tjejer inte får va rädda för att ”ta för sig” som det snackas om hela tiden. Är det lätt för en tjej att ta för sig? Nej!! Tar en tjej för sig är hon antingen en j*vla bitch (Om det handlar om karriär etc) eller en j*vla slampa (om hon tar för sig när det gäller killar) Det är väldigt tråkigt och synd att det ska va så.
Och det är inte bara män som gör att det blir så här utan i allra högsta grad ANDRA TJEJER!! Magnus tar upp ett exempel med ebba von sydow som också är klockrent, vilka störda ”förebilder” vi tjejer har som ger tips åt oss om att inte va fulla på krogen (för att det är fult om man är tjej, inte om man är kille), att inte äta glass (isåfall får vi göra det i smyg när ingen ser), att inte gå upp i vikt, att vi MÅSTE tänka på hur vi sköter oss, hur vi ser ut i andras ögon, att inte ringa en kille vi ger ut vårt nummer till, och ännu värre, ligg ALDRIG med nån på första dejten då är det inte konstigt om han ser på dig som trash. Va det löjligaste jag hört...
Nej, så ska det absolut inte va...Vilka störda budskap lixom! Bullshit att det ska va så!
Dessutom är tjejer så otroligt avundsjuka på varann, så avundsjuka att vi förstör för oss själva och det är därför det aldrig kommer bli jämlikt för kvinnor unnar inte varann framgång, kvinnor anser att om en tjej säger nåt bra om sig själv är hon kaxig och skrytsam, om hon väljer karriär före familj gör hon också fel, och vill hon inte ha ett fast förhållande och gör som vissa killar och ”knullar runt” så är hon en hora och en slampa, medan det fortfarande är heeelt okej om en kille gör det, då är det; ”bra jobbat grabben” som gäller.
Tar citatet här av Magnus; ”När min dotter är 20 hoppas jag att hon knullat igenom hela sitt gymnasium” (Näe tänker alla, hur kan man säga så om sin EGEN dotter, fyy…)
Om man istället säger; ”När min SON är 20 hoppas jag att han knullat igenom hela sitt gymnasium” (Ja vilken populär grabb asså, way to go man!)
Så sant och så tråkigt att det ska va så... Tjejer får fotfarande inte "ta för sig" för det missvisas både av män och andra kvinnor.
Lite roligt skämt här nedan faktiskt; "Girrrlsss, när vi köper glass. Så ber vi att få den i en takeawaymugg så ingen ser att vi äter glass"
En liten del av ett klipp när Magnus pratar om det här;
Ångestmåndag
- För att jag somnade halv sex i morse
- För att jag vaknade halv fyra på eftermiddan
- För att det är HÖST, och grått och regnigt och tråkigt
- För att det är måndag!
- För att jag har dåligt samvete
- För att istället för att sväva på rosa moln hänger tunga grå moln över mig
- För att jag kollade mitt bankkonto efter att jag betalat räkningar och såg rätt fort att jag trott att jag var rikare än jag var den här helgen
- För att jag missade föreläsningen för femte veckan i rad, och jag vill inte längre gå kursen överhuvudtaget men måste bara för att få fullt csn!
- För att det är måndag (skrev jag det)
- För att hösten är den värsta årstiden (näst efter vintern) en årstid som inte inte passar mig överhuvudtaget... Blir deprimerad bara genom att vakna på morgonen och titta ut på pissvädret! Mörkt typ hela förmiddan, för att det sen ljusnar i typ en timme tills det börjar skymma framåt ett och är Kolsvart kl tre på eftermiddan.
- För att man måste ta på sig sjuttiotusen kläder bara för att gå utanför dörren
- För att min solbränna från i somras nu har försvunnit.
- För att man inte kan gå i bikini, shorts, kjol, linne eller klänning när man går ut längre!
- För att jag inte har nån mat hemma what so ever (och har inte råd att köpa nån heller) så det enda jag käkat idag är några ostbågar
- För att den enda lediga tvättiden den här månaden är klockan sju(!) imorn bitti
- För att det är typ fyra dagar kvar till nästa helg
- För att jag inte har råd med en ny TV, som jag Verkligen behöver!
- För att jag inte har råd med nya skor den här månaden som jag verkligen (inte kanske) behöver, men VILL ha!
- För att mitt liv just nu känns sååå deprimerande trist kaotiskt... och det blir ju f*n aldrig bättre...
Höstdepression på hög nivå! Pisshöst! Pisshumör!!
Ska nog f*n gå o lägga mig i sängen igen finns ju for fuck's sake inget annat att göra...
I'm not alright
Vänskap
Carolina sa en sak som lät hårt, men som är sant. - Kolla på din situation så som den ser ut idag. Tänk också på hur den har sett ut för dina vänner vid olika tillfällen. Vad har du gjort för dem i deras svåra stunder? Om du har försökt finnas där och känner att du inte får tillbaks detsamma när du själv inte mår bra finns det två vägar att gå. Konfrontera! Det kan vara så att de omedvetet gjort något som de faktiskt har svårt att stå till svars för om man inte sagt hur man känner. Om man däremot dragit upp det och det inte blir någon skillnad kan det vara läge att faktist under en svår period byta ut. Att göra ett val och strunta i dem som inte ger något och ta väl hand om dem som finns där. Hårt men sant. Fundera då på om du har fått några nya vänner under den tiden du mått dåligt? Ta hand om dem för det är de som verkligen är vänner. Tänk också på vilka det är som du träffar som du känner dig glad och energisk av efteråt. Håll fast vid dem och se till att göra detsamma för dem. Lyssna, ställ upp ge av din energi till dem när de behöver det. Ödsla inte energi på personer som inte ger något tillbaka. Ge all den energin till de som du vet gör detsamma för dig! Vänskap är som vilken annan relation som helst, det handlar om ett givande och tagande...
Den här sommaren har det hänt mycket. Både väldigt roliga saker och väldigt tråkiga... De som känner mig vet att Det har varit minst sagt kaos, mycket ångest, tårar, känsla av ensamhet, festande, ännu mer ångest, listan kan göras lång...
Men vill nämna någon av de roligaste sakerna med den här sommaren och det är att jag träffat så många nya människor som har gjort att jag fått energi och ork, som gjort att jag haft väldigt kul och som funnits där mer än vad jag kunnat ana.
Har fått många nya vänner som har ställt upp på mig jättemycket och jag vill tacka er så otroligt mycket för att ni finns!! Vet inte vad jag hade gjort utan er! Så många gånger som jag är på väg att ge upp och ni funnits och finns där... Det betyder så otroligt mycket!! Finns där för er oxå...
...All my Love to you*
Battlefield
One minute it's love
And suddenly it's like a battlefield
I never meant to start a war
You know I never wanna hurt you
Don't even know what we're fighting for
Why does love always feel like a battlefield?
Can't swallow our pride
Neither of us wanna raise that flag
If we can't surrender then we both gonna lose
What we have...
Baby, we don't have to fight
I don't want this love to feel like;
A battlefield
Jordin Sparks- Battlefield
It hurts
Jag fortsätter gömma mig bakom falska skratt och ständiga leenden, försöker ge skenet av att allt är som det ska, att man mår någorlunda bra, men det är en stor lögn... det är inte bra och jag vet inte hur mycket mer jag orkar eller klarar av. Jag kämpar verkligen varje dag, mer än vad någon kan ana, mer än vad någon förstår, mer än vad någon ser...
Alla har en gräns för hur mycket man klarar av och den gränsen har försvunnit för mig för längesen...
Vännen min
Och känn dig inte ensam, för Jag finns här hela tiden hjärtat, every step of the way...
Finbesök
Carro kom igår med Dennis... Prata i timmar om allt och ingenting... välbehövligt! Ses alltför sällan nuförtiden... Märks när man börjar prata och det krävs flera timmar till att uppdatera om allting som hänt båda senaste tiden;)
De sov kvar här oxå, spontanbestämde det när de va här, så kul... en rikig heldag tillsammans blev det. Va jättekul att dom kom, så skönt att bara sitta o snacka,, och att båda verkligen fick prata av sig... Om vad som hänt senaste tiden, tankar kring framtiden, minnen... allt...
Planering och prat om bröllopet och dopet blev det oxå, min lilla gumsa ska bli fru Willnäs-Frank snart. (eller är det Frank-Willnäs??)... Can you belive it!! Gick nog knappt upp för mig på riktigt förrän igår faktiskt, kommer nog inte fatta helt och hållet förrän hon och hennes blivande man verkligen vigs i kyrkan. Åh vad jag kommer gråta...
Två underbara barn nu också varav en ska döpas samma dag som bröllopet... =)
Önskar hela familjen all lycka! Love yoooooouuuu!
Åååh, vad du gör det svårt för mig... Vill ju så gärna... men nerver, nerver säger jag bara...
Det är så lätt...
Jag vet vad som känns rätt för mig, men det går emot det mesta som låter logiskt. Å andra sidan brukar jag låta känslorna styra över det logiska och det har oftast visat sig vara de bästa besluten...
...
Have to Change
... Tänker på vad som var... och vad som kommer hända...
Känns som man står och trampar någonstans mitt i mellan och vet inte vart man ska..
Känner mig så vilsen just nu...
Jag finns här?
Ena stunden "finns alla där för dig", men när det verkligen gäller och du verkligen behöver stöd mer än någonsin är det förvånansvärt många som backar undan och förvånansvärt få, som verkligen visar att de menar det de sagt.
De gånger jag mått som sämst i mitt liv, då saker hänt som jag haft svårt att klara mig ur på egen hand är det många som tydligen "fanns där" som försvinner och kvar har oftast inte de närmaste varit, utan personer som jag faktiskt inte haft bäst kontakt med... Vad tyder det på?
Många kommer tillbaka efteråt och säger nåt i stil med: " jag trodde inte du mådde sååå dåligt", " jag fatta aldrig att det var såå allvarligt." Öppna ögonen då!
Det har gått bra att skicka sms om att man "saknar" och att man "finns där". Men det är få som verkligen visar det. Det är så lätt att säga vad jag måste göra, utan en tanke på hur svårt det är.
Konstigt att jag fortfarande efter så lång tid, fortfarande känner en så stor osäkerhet när det kommer till vem jag kan vända mig till, vem jag kan lita på, vem jag kan prata ut hos, vem som finns där och vem som inte gör det...
Just Nu under den här perioden, och med tanke på vad som hänt senaste tiden, vill jag iallafall ge ALLT mitt Tack, till Maria, Lovisa och mina bröder... Om det inte vore för Ert enorma stöd under de här veckorna vet jag inte vart jag hade tagit vägen...
Därmed menar jag absolut inte att Alla Ni andra som inte nämnts har struntat i mig eller inte funnits där, men dessa personer har visat mig mer än någon annan att de verkligen har funnits här! Ni andra vet själva vad ni gjort och inte gjort...
Men jag vill ändå lyfta fram dem som fått mig att orka senaste tiden... Som inte gett sig när jag sagt att jag inte vill prata utan ringt igen och igen och igen...
Som bokstavligt talat dragit mig ut ur lägenheten och tvingat mig att "hitta på saker" trots mina motsträviga svar...
Hållt mig sällskap varenda helg, trots att ni kanske hellre velat gå ut och festa och ha roligt än att deppa ikapp med mig...
En person, vars tårar gjorde mig så berörd när hon sa att hon saknat mig att jag verkligen kände att hon mena det... Det var inte bara som hon sa, eller skrivit i ett mail eller sms, utan hon hade verkligen saknat mig... Och det är en av de få gånger jag känt att nån verkligen mena det de sa... (Och jag har saknat dig oxå gumman, och är så glad att ha dig som vän).
Det är så enkelt att säga en sak, men mycket svårare att verkligen visa det. Jag har lämnat en person som sa sig finnas där för mig i vått och torrt, som sa sig älska mig och som lovade att stå vid min sida no matter what... En person som inte höll dessa ord över huvud taget. Som svek gång på gång...
Jag vill inte ha såna personer i mitt liv längre! Så om Du inte har tid, ork, eller lust, och om du inte kan hålla det du säger... hör Inte av dig till mig mer...
Känner att jag funnits där för mina nära och kära, alltid, för att jag bryr mig om dem jag har i min närhet, Jag bryr mig om min pojkvän, mina vänner och min familj, och de som känner att de inte kan göra detsamma för mig orkar jag inte lägga min energi på längre...
Fin Låt
har lyssnat sönder den senaste tiden... Har även hittat en till låt från nya albumet som oxå är väldigt bra. Lite lugnare låt, väldigt fin! Om Ni vill lyssna på den låten (True) så klicka på videon nedanför den första.
